En dimmig morgon på Öland

Med en kopp rykand te i handen börjar jag skriva mitt första inlägg här. Nu har vi bott på Öland i nästan två månader. Barnen har börjat på skola och förskola och rutiner har börjat byggas upp här hemma.

Som permanent boende på Öland blir man omfamnad i ett levande och glädjefullt öliv med många härliga personligheter. Något helt annat än Stockholm om jag vågar mig på att skriva det.

För några veckor sedan tog jag mig ut tidigt med kameran för att fång dimman som låg tung mot kusten. Det var som ett tungt täcke, en slöja som bäddade in landskapet och på något sätt höll det varmt

 medan höst vindarna drog in.

Vägen till Kårehamn på nordöstra sidan av Öland.

Kårehamns hundstrand visar sig från sin bästa sida.

Älskar landskapet som på något sätt påminner mig om den Australiensiska outbacken och jag förväntar mig nästan alltid att känguru ska hoppa ut på vägen när man kör och blickar ut över de karja alvaret.

Väderkvar i Kårehamn

Mitt första stopp på morgonen var för att säga godmorgon till den här vackra hästen.